Med buller och b@ng slutade jag med omedelbar verkan p@ min skola i Saitama-city. Ni som foljt bloggen vet saker att de har hjalpt mig med lagenhet och en del annat men oxo att de betett sig hemskt konstigt mot mig och till slut orkade jag inte med langre.
S@ jag fick tag p@ ett annat jobb som assissterande engelsklarare for hogstadiet i en liten stad p@ landsbygden. Jag pendlade lite de forsta dagarna da jag hade lov fran min forsta skola men 1,5 timme enkel vag ar lite i maffigaste laget. Som tur var s@ fanns det en lagenhet till mig nara skolan. Den luktar unket men ar stor, ljus och fin. Ingen spis (kommer p@ tisdag), kyl, tvattmaskin eller internet men jag ar lycklig som f@. For att komma bort fr@n den morka, ansiktslosa staden och smutsen och den kassa stamningen p@ skolan.
Mina elever kanner s@ klart redan igen mig, s@ fort jag lamnar huset springer jag p@ n@gon, det kanns skont, jag har redan ett socialt natverk har p@ n@t satt.
De andra lararna ar schyssta och coola, n@gra ar t.o.m i min @lder! Aven folket p@ mitt kontor (de hyr ut mig till ett statligt hogstadium och tv@ l@g-mellanstadieskolor f.n) ar superduper och har hjalpt mig att styra upp situationen har samt trosta mig lite vad galler forra skolan.
Jag ar glad, gladare an jag varit p@ jattelange. Nar jag vaknar p@ morgonen hor jag f@glarna kvittra utanfor fonstret och p@ min promenad till telefonkiosken varifran jag telefonerar Shinji varje kvall hor jag grodorna knirpa och knarra i de blotlagda risfalten, det kanns som om jag har kommit hem.
Annu s@ lange har jag varken internet eller mobil (kanske fuckade min tidigare arbetsgivare upp min forra ansokan nar jag slutade hastigt, vad vet jag.. har annu inte hort ett ord fran immigrationsbyr@n) s@ tyvarr kan det komma att bli valdigt knapert med uppdateringar har ett tag men jag laddar med att skriva in i datorn s@ att det ska kunna g@ att uppdatera i efterhand @tminstone.
Min kamera verkar ha bestamt sig for att do oxo. Kan man avmagnetisera kameror? Vet inte vad som hant men den har legat i min handvaska nastan konstant sedan jag kom hit.
Jaja, jag ville and@ ha en ny.
Synd att allt ska komma p@ en g@ng bara, jag ser redan att jag kommer att f@ nalla p@ besparingar for att styra upp den har m@naden men det ar det vart. Pengar som man inte anvander har ju and@ inget varde, inte sant.
Nu f@r jag ta och runda av, sitter p@ ett internetcafe i grannstaden, min stad har tydligen inget internetcafe alls! Hehe gissa hur l@ngt ut i obyggden jag hamnat! men ca 30 000 invanare sager de som vet. Det ska g@ att fixa internet hem iaf, det har jag kollat ;P
Kram alla mina kara,
speciellt storasyster och storebror, om ni laser detta!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Underbart glädjande att läsa hur allt verkar lösa sig! Hoppas att du får dina papper i ordning snart också.
Här blandar vi sorg med lättnad, men jag mailar dig om det istället.
Stoooora kramar!
Japansk håla på landet, låter härligt.
がんばって!
Allå allå :D
Läste igenom allt som du skrivigt ser ut som du haft ett och ett halvt helvete där borta samtidigt som du har haft stunder som låter helt underbara. (ja vad kan ett halvår i japan vara... tråkig och... trist... och alldeles underbart). Hur som jag har haft skägget fullt men får erkänna att det dåliga samvetet hälsar på och jag får försöka ta mig i kragen och skicka ett redigt mail. Sorry att man inte kunnat ställa upp när det behövdts. Hoppas det nya stället ger dig mer energi och mer possitiva vibbar
KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM från lill brollan //Erik
Skicka en kommentar