Är det sent att säga " God fortsättning allesammans ... ♥”---?

Hej kära vänner,

Hur har råttans år 2008 varit? Gillar ni kossans 2009 so far?

Mitt slut på 2008 innehöll myspys med risgrynsgröt tillagad i riskoksaren (gick snuskigt lätt och blev supergott med Ingelas expertis) alldeles innan julafton. Hade sådan tur att bli tillfrågad om jag ville ärva en julgran och pynt av en vän till Ingela som redan firat färdigt. Jag blev så klart själaglad och den lilla granen (fullsmockad med pynt och en sträng svintjockt vitt glitter) har stått och lyst dag som natt tillsammans med julstjärnan i fönstret annat julpynt som min rara familj skickade.

Det har varit mammas goda dragna kola, chokladkola, pandakakrits, glögg och pepparkakor från IKEA i Japan och lite hembakat mums som cheesecake och superbrownie (aka kladdkaka egenhändigt spetsad med lite sprit och cashewnötter, bakad för S han hade aldrig ätit kladdkaka före han kom till Sverige, haha) på gottebordet. På matbordet blev det lite köpeskinka, prinskorv, hemlagad rödbetssallad (tack igen Ingela för att du fixade rödbetor och allt annat mums!), riktigt grymma hemmarullade köttbullar med lingonsylt och en väldigt misslyckad Jansson (har inte lärt mig hantera min ugnsfunktion än insåg jag (T_T) ). Men mest av allt var jag så glad att få ledigt i två veckor och att Shinji lovat att vara med mig hela den tiden!

Det var jätteskönt att ta det lugnt och kunna spendera mer än bara en helg tillsammans.

Jag har fått en TV. Men det var inte som julklapp eller så utan en mycket lustig historia. Shinji var väldigt bestämd på punkten att det var dags för mig att skaffa en TV. Inte för att jag behöver öva mer japanska (även om det är bra träning), eller för att jag behöver hänga med bättre i vad kidsen pratar om i skolan (de frågar alltid om jag kollar på filmer och följetänger) eller ens nyheter utan för att för att en TV är essentiell för det japanska nyårsfirandet (enligt S dårå). Vi bestämde oss för att leta reda på en Second Hand-affär som skulle kunna ha en TV till mig. Det var underbart soligt och säkert över 15 grader varmt i solen så vi for iväg två på min cykel. Efter en stunds letande utan resultat bestämmer vi oss för att fråga en tant om hon kunde visa oss vägen. Det kunde hon inte men hon började fråga vad det var vi ville ha och när det kröp fram att vi letade efter en liten billig TV så övertygade hon oss om att hon hade en som hon inte behövde som hon skulle ge till oss. Helt galet! Dessutom så stannade en bil och frågade om allt var som det skulle när vi stått och pratat en stund, i bilen var rektorn för min ena småskola. Efter lite ytterligare samspråk visade det sig att jag undervisar tantens lilla sonson i engelska på lågstadiet. Liten stad, oh yesyesyesyesyes. Rektorn tyckte också att det var en jättebra idé att ta emot tantens TV. Hon fick Shinjis telefonnummer och en dag senare fick hämtade han upp den hemma hos henne. Han hade med sig en liten tackpresent till tanten då det är tydligen kutym att inte betala men bjuda tillbaka. Vi köpte ett presentset med kakor på min supermarket så TV kostade nog ändå lika mycket som en begagnad i slutändan men det var ju mycket roligare så här.

Vi spenderade många dagar med att sova länge på morgonen och vakna i ett rum som var alldeles ljust och varmt efter att ha blivit bakat av solen i timmar. En utflykt på dagen och sedan nabe på kvällen. "Nabe" betyder gryta och är ett sådan koncept att man gärna slänger in hedersprefixet "o" av bara farten (O-nabe). Nu, innan mamma gnuggar händerna och skrattar gott åt att jag börjat äta gryta vill jag gärna förklara japanska grytor! Det har visat sig att Shinji är jättebra på att laga mat och jag har mest skurit och diskat och gluttat över axeln när han har grejjat med en massa gott i köket. Det har varit så kul att få titta på, för att inte tala om all ÄTA den goa maten han har hittat på. Nu ska ni få höra, vi har ätit nabe var-enda-dag! Men med olika ingredienser och smaksättning och tillbehör så klart.

Det finns flera tillvägagångssätt men så här har S lagat hemma hos mig på min lilla gasplatta. Skär dina ingredienser så som

daikon, potatis, lök, sötpotatis, purjolök, svamp, morot, svartrot etc

i lagom stora bitar dvs, så att de blir genomkokta inom överskådlig tid samt blir lättare att äta. Arrangera det så att det ligger fint i grytan/pannan du skall tillreda i.
Lägg i

konnyaku, tofu i tärningar, prinskorv, tillskurna köttbitar
och allt vad du vill ha i.

Blanda ihop en lag med den smaksättning du vill ha. Shinji hade ofta en dashi (buljong) med fisk och konbu som bas, sedan sake och soja och smaksättningar. Miso är en lättanvänd smaksättare som ger en varm och fyllig arom.
Koka under lock till alla ingredienser har blivit genomkokta. Fyll på med vätska så att allt suger upp smaksättningen.

Vi gjorde kyklinggrytor, kimchi och fläsköttsgrytor, lax med rester från saketillverkningsgrejs-gryta, för att inte tala om vitlök och sesamgryta eller miso- och nattogryta!
Kan ni tänka er dessutom att jag har druckit vin flera gånger och tyckt att det var jättegott att ha till!!

Vi hittade på dagsutflykter till:
Kawagoe -en gullig liten stad 30 minuter från Ikebukuro. Har många gamla hus och några fina gator att strosa på, många butiker med handgjort godis och goda restauranger.

Yokohama -en storstad vid havet, 20 minuter från Ikebukuro. Här finns en strandpromenad man inte vill missa för att se det där futristiska som man trodde fanns överallt i Japan. China Town-delen av staden lär vara ett av världens största utanför Kina, här finns massor restauranger men även ett tempel och någon slags museum (vi hde inte tid att kolla in).

Shimokitasawa, Tokyo -en "ny" stadsdel för mig. Här trängs Second Hand-affärer med caféer, roliga klädbutiker, pryttelbodar, restauranger med mera, vi tittade på så mycket saker den dagen att det kändes som ögonen skulle böra snurra runt. Här hittar man fräscht japanskt mode som är annorlunda från Harajuku-stilen. Ett favoritställe som jag definitivt kommer propsa på regelbundna återbesök till.


IKEA i Shin-Misato där mina kursare från Lund, Denis och Tomas nyligen fått jobb. Det var skitkul att ses efter dryga 2 år vi pluggade ju ändå 3 år tillsammans och åkte till sommarskolan i Gifu tillsammans så det kändes verkligen som en återförening. Denis var sig lik, samma semesterpappa som alltid. Slår vad om att det kommer att gå jättebra för honom, han har rätt attityd för IKEA verkar det som. Tomas var sig också himla lik men han var upptagen med jobb så vi hann inte ses så mycket. Passade på att luncha i IKEAs restaurang samt att handla en luddig matta i piggt gräsgrönt, lite tallrikar, glas och grejjer till köket. Sen missade vi inte att shoppa lakritsfiskar, löksill och lite mer glögg samt en liten oooostbit i Sverigeshoppen heller!

Vi åkte in på hatsumode till Tokyo också. Hatsumode är det första tempelbesöket man gör när det nya året har börjat. Vi for först till Yasukuni jinja som är den omtalade helgedomen där man har grejer kvar från kriget. Det är tydligen lite av ett konservativt fäste. Även om de såklart håller väldigt städat om sig så att ingen skall kunna klandra dem. S insisterade på att vi skulle åka dit (inte för att han är någon högervriden typ, det får ni inte tro utan tvärtom en av de där oönskade som lever i Japan fast hans familj är KOREANSK omg ve och fasa, japanskt och koreanskt har väl aldrig någonsin blandats, eller vad tror ni?!). Efter Yasujuni jinja passade vi på att kika in på Meiji jingu också, det var fint att få titta på en massa gamla, höga träd mitt i Tokyo på vägen fram till helgedomen.

Vi tittade en massa på TV så klart också. Shinji hävdar att en japansk familj helt grottar in sig med TV och mat samt mikan (söta clementiner) i kotatsun (bord med värmeaggregat under skivan samt en filt som håller kvar värmen. Mycket riktigt var det också en massa roliga program att kolla på. Allt från populärvetenskapliga program till långfilmer och humorprogram.

Ja, det var en liten uppdatering det. Jag hoppades på lite bilder från Shinjis kamera men han har inte fått över dem till datorn ännu verkar det som. Hoppas jag kan uppdatera med lite roligt att titta på iaf!

Resa till Kyoto-Hiroshima-Osaka♥

Min tripp till Kansai blev som förutspått hejdundrande lyckad och jag kom hem utmattad med ack så glad att jag äntligen kommit iväg att hälsa på alla mina kära vänner som är kvar på Rits.

Hoppade på nattbussen från Tokyo några timmar efter att jobbet slutat på onsdagseftermiddagen. Eftersom jag är en utlänning och därmed potentiellt stinky, jättefläskig och allmänt läskig och störande för en liten japan får jag oftast sitta själv eller om det finns någon annan utlänning så hamnar vi bredvid varandra (en gång hamnade jag bredvid en tjej som läste en bok på kinesiska och verkade ha en väldig klåda i underlivet -.-"). Den här "diskrimineringens" bästa sida är att om det finns en jävla tom plats på bussen så är det bredvid mig (^----^)v så jag kan ligga och snarka när alla andra får sitta vilket är tusan så mycket mer obekvämt.
På vägen till Kansai hade jag ingen granne och kunde därför komma fram hyfsat fräsch, trots snuskigheten i sig med att åka buss i 8 timmar.

Svängde förbi Shinjis hem och duschade, lämnade väskor, svidade om och fick med mig S. mot vårt gamla gemensamma kampus. Torsdagar är de enda dagarna han har lektioner, alla andra dagar jobbar han på sina extrajobb som serveringspersonal på ett café (lunch-tidig eftermiddag) och sedan samma fast på ett yakitori-ställe (eftermiddag-ca midnatt).

Hade gott om tid att prata med gamla kompisar och turen att träffa alla som jag ville träffa. David min kohai sedan Lund är utbytis i år. Fick flera långa pratstunder med honom och det var himla trevligt med tanke på att det är 100 år sedan vi sågs sist, då han var ett av mina SI-barn i Lund. På kvällen blev det middag på izakaya med några nya och några bekanta. Eftersom jag har varit konstant pank hela tiden sen jag kom tillbaka till Japan kändes det superlyxigt. På fredagen jobbade Shinji hela dagen och kvällen så jag upprepade samma som dagen innan och hann träffa en av mina forna klasskamrater och tillika I-house 1 granne som jobbade första dagen på Ritsumeikans internationella center!! Jag var så glad att jag fick träffa henne igen, hon var en av ur-gruppen som alltid gick på karaoke tillsammans, förutom att vi både bodde oc h pluggade ihop dårå. Urgullig tjej, jättekort och lite barnsligt rund med en tjock lugg som alltid får mig att tänka på en liten glad ponny (i den bästa av bemärkelser).

På kvällen träffade jag min japanska storasyster och gick på izakaya IGEN weehoo! Den här gången gick vi till ett ställe där varje rätt kostade 399 yen (tror jag, motsvarar ca 30 spänn med dagens allt dyrare yen) och grillades på ett stekbord mitt framför ögonen på oss. Vi smörjde kråset med grillad hokki (fisk), shiitake (svamp)-och-paprika-spett, grillade onigiris, daikonsallad (ostekt iofs), grillade pilgrimsmusslor m.m. Urgott var det! Men även om i verkligen smörjde kråsen så hann vi prata massor och sitta och hänga över varsin mugg kaffe precis som förr innan det blev dags för min vän att hinna med tåget hem. Jag väntade bara ett litet tag på S. tills hans jobb slutade och sen tog vi typ det sista tåget fråg Osaka till hans hemort som i princip är en invuxen förort om du frågar mig (Amagasaki heter staden, vad jag förstått inget pang-ställe sådär. De flesta av S.s skolkamrater från förr har knappt läst färdigt gymnasiet och jobbar, skaffar familj och beter sig allmänt Mariestadigt kan man tycka :P).

Vi satt uppe en stund på kvällen för att planera följande 3 dagar då Shinji hade tagit ledigt för att vi skulle hinna ses lite också. Så här lyckat blev det:

Vi fick tag på "res inom Kansai så mycket du vill för ca 220 spänn inom ett dygn" respass för tåg så vi bestämde att vi skulle göra en resa som mest gick ut på att åka tåg och hoppa av lite där vi hade lust. Vi hade en vag plan att ta oss till Hiroshima (5 timmar raka spåret med vanligt tåg) från Osaka. Sagt och gjort! Vi packade med lite böcker, musik, block och inhandlade flaskor med té, några onigirisar samt väldigt mycket billigt snax och klev på tåget. Till lunch stannade vi i Okayama (staden) och sträckte på benen en sväng innan vi fortsatte mot nästa stopp Kurashiki som visade sig vara en jättegullig gammaldags stad med små gränder fulla av småbutiker, en flod full av karpar ringlande längs gatan och förvisso en del turister men inte så ohemult som man skulle tro en lördag. Skulle gärna åka dit med lite mer tid att utforska men kan ändå varmt rekommendera Kurashiki till den som gillar städer som Kyoto och Kawagoe etc.

När det började bli för skumt för att se hoppade vi på tåget igen, fast beslutna om att vi skulle ta oss till Hiroshima. Det gick (jag sov till och från ganska länge på resan) fast det var ganska sent när vi kom fram. Vad värre var var att alla hotell vi kollade var fullbokade redan. Vi gav upp om hotell ett tag och käkade middag istället. Shinji challengade mig att komponera vad vi skulle beställa på izakayan (gissa om jag var varm i kläderna vid det här laget hehe), det blev inga konstiga köttbitar utan sashimi, lotusrotschips, helstekt fisk, japank sallad med yuzu-dressing m.m lättätet och gott.
När klockan passerat midnatt fortsatte vi att leta lite efter boende och hittade ett love hotel som var svinbilligt (7000 yen jfrt med de dryga 10 000 yen som vanliga business hotels kostar, minst). Speglar i sänggaveln och på väggen nära fotänden ›check‹, enorm säng ›check‹, portier som man inte ser ansiktet på ›check‹(när vi blev visade till vårt rum blinkade en lampa med en pil och vårt rumsnummer), halvporrig tavla med random vit tjej ›check‹, enorma sänggavlar klädda i röd plysch ›check‹. Som hittat (›‹). Faktiskt, vet inte vad vi hade behövt betala för ett rum och en säng i den storleken om det hade varit ett vanligt hotell.

Följande dag gjorde vi Hiroshima med betoning på A-dome, fredsparken och museét. Det var en strålande fin dag ute men jag måste säga att fredsmuseét kanske inte är det ypperligaste dejtmaterialet. Det var lika tungt att se, höra och läsa den här gången som för 1,5 år sedan då jag var där med mina kära föräldrar och Alice. För att smälta intryck lite och ta det lugnt en stund satte vi oss ute och ritade av domen (resterna av en byggnad som låg riktigt nära bombens explosionspunkt och en av de få byggnader i hela stan som inte jämnades med marken. Den har sparats som ett minnesmärke och en påminnelse). Det var riktigt roligt och Shinji är en riktig hejare på att rita! Det måste ha synts att vi hade trevligt för det kom förbi en som kanske var fotograf (iaf var det en snubbe som hade en värstingkamera) och frågade om han fick ta kort på oss det tyckte vi var okej och sen hade vi honom klättrande runt i olika vinklar skitlänge. Undrar vad korten skall användas till...(Bilden t.v. föreställer A-dome med omgivning, precis samma som jag ritade av).

Sen tog andra kort på oss oxo men de trodde säkert att vi var kändisar för att "alla andra" tog kort, hahaha.


Efter att vi blivit färdiga med Hiroshima köpte vi en rundtursbiljett till och anträdde hemfärden. Vi hade spenderat ganska stor del av vår dag i Hiroshima så det fanns inte tid för några längre avbrått i tågresandet men vi hann med en timmes middag i Okayama (samma som på resan ned) innan vi avslutade resan vid 11-tiden på kvällen då vi trötta med glada kom hem till Shinjis hus igen.

Min sista dag i Kansai tog vi det mest lugnt. Det var soligt och väldigt behagligt att vara ute (sådär 24-25 grader mitt på dagen) så vi köpte onigiris och té och satte oss i en park i Osaka. Jag fick köpa solkräm för att inte bli alldeles fryad i solen. Vi tittade på rosorna som blommade och hundar i konstiga kläder samt barn som sprang och lekte i fontänerna (!). Vi ritade lite till och passade på att plaska fötterna i en fontän vi oxå. Det var fint.
(Jag dubbelpostar det här fotot, jag vet, men jag tycker att jag får vara glad i min karl och skämms inte :P )

Vi hann fika och äta på en jättetrevlig fiskrestaurang och ta en drink i en jätteclassy bar som låg i botten på ett lägenhetshus och var helt oidentifierbar från utsidan innan det blev dags för mig att kliva på nattbussen mot Tokyo. Den här gången hamnade jag bredvid en liten ickejapansk asiatisk tjej som hade stora problem att säga hej till sin kille. Jag förstod henne. Fyfan vad man inte kan vänja sig vid att vara isär, det suger helt ärligt talat.

Kom fram vid 6.30-tiden men hade ingen brådska hem då även tisdagen var ledig för mig. Satt mest hemma och förberedde följande dags lektioner som jag skulle hålla för småskolekidsen.

Tänk vilken fin resa jag hade... Tur att Shinji hade lite pengar så att vi kunde komma iväg lite. Och vad glad jag var att träffa mina vänner. Fick mig att inse hur få vänner jag har här uppe än så länge (även om både lundensare och utbytisar från Rits har börjat dyka upp här nu!!). På det sättet, och på många andra saknar jag Kansai. Men mer om det en annan gång för nu vill jag posta det här inlägget (^o~)-☆

Jazzbrunch

Om det finns två ord som borde gifta sig och aldrig skiljas åt mer i min värld så är det "jazz" och "brunch". Söndag ska helst inte vara långt borta heller.

Idag njuter jag av internetuppkoppling, last fm och en sån här brunch hemma hos mig.



Grönt té, b-vitaminberikad blåbär- och svartvinbärsjuice, prinskorv med ost i samt kokta grönsaker, ris med rostade sesamfrö samt en klick nori (sjögräs, den sort lindas om sushi-rullar efter att rostats i ark) samt stekt ägg med shimeji-svamp och sesamdressing. Som söt avslutning smörstekt sötpotatis med kanel och torkad aprikos. Utanför bild, en stor kopp illsött varmt kaffe med soyamjölk.

omelet + rice = omuraisu

Först trodde jag inte att det var sant. När jag fick konfirmerat från annat håll att det visst var omelett med en risboll och annan fyllning i så vämjdes jag. Men nyfikenheten tog över och tur var väl det ^^

När jag säger att omuraisu är en av mina favoriträtter är det många japaner som skrattar till. Brukar ofta få höra att det är som japansk husmanskost eller att det är en väldigt "enkel" rätt. I vilket fall som helst så är det en rätt man, med bara lite pyssel, kan slöjda öven hemma i Sverige.

Först ger jag mitt recept som jag alltid lagar men såklart när jag får pilla så blir det ganska oortodoxt så jag följer upp med några mer vedertagna varianter.

Omuraisu (2 pers)

Du behöver:

Grötris (ca 2 dl okokt)
Persilja
2 msk stekta sesamfrön (värm en panna utan olja häll på oskalade sesamfrön och stek tills de börjar poppa i pannan. Ta av när aromen utvecklats, de börjar bränna ganska snabbt.)

1 burk krossade tomater
1 gul lök
1 grön paprika
Soja, svartpeppar och ev timjan
Mirin eller rom
1/2 bit kycklingbuljong (kan uteslutas)
en liten bit vitlök (kan uteslutas)

3-4 ägg
Några skvättar mjölk eller grädde (jag har använt både sojamjölk o havremjölk och det funkar finfint)
Några skivor ost

Majonnäs

Olja och smör att steka i

Riset är alltid samma:
Börja med att skölja riset i kallvatten under kranen. Jag brukar måtta upp riset i en sil som jag sedan sätter i kastrullen jag tänker koka riset i och sedan fylla på med vatten och tvätta. Krama riset mot handflatan med fingrarna och byt vatten minst 3 gånger. Detta gör att riset inte blir grötigt och vidrigt utan ganska likt "riktigt" japanskt ris!

Koka riset med dubbelt så mycket vatten som ris (1 dl ris=2dl vatten). Koka upp snabbt under lock och vrid ner till väldigt låg värme efter att det preicis blivit som att det skulle koka över. Låt koka, fortfarande under lock i 15 minuter. Lyft sedan av grytan från spisen och rör försiktigt om i riset med en trä- eller plastslev. Sätt på locket igen och låt stå i 10 minuter (det här är teh way att koka ris utan riskokare mina vänner, det blir alltid supergott!)

Medan riset kokar är det dags för såsen. Skär grönsakerna i munsbitar. Börja med att fräsa löken i en gryta. Fyll på med de andra grönsakerna (jag brukar verkligen ta vad jag har hemma så ta inte för hårt på mitt recept) och koka ihop med de krossade tomaterna.

Krydda med soja, vitlök, buljong, peppar, timjan, mirin och vad annat du känner för tills det smakar som en god stuvning. Den ska ha balans mellan tomaternas lite starka smak, mirinens sötma och sojans sälta. Om man vågar kan man köra på en knivsudd socker och en skvätt sake för att driva saker och ting till sin spets men det går jättebra utan också.

När riset är färdigt är stuvningen också oftast mer än färdig. Riv persiljebladen ganska fint och blanda med riset tillsammans med sesamfröna. Lägg riset på mitten av ett fat, format som en citron (bäst att göra medan man steker omeletten annars riskerar man att maten kallnar lite)

Blanda äggen med vätskan. Vispa kraftigt så att det blir luftigt. Värm upp din bästa stekpanna lite nätt och ta i smör om det behövs för stekningen. Stek på LÅG temperatur, omeletten ska inte få några hårda kanter så rör försiktigt hela tiden. Varning för äggröra! När blandningen har fått en fin gyllengul färg och inte har några råa inslag längre är det färdigt. Smacka på några ostskivor och vänd vik omeletten på mitten. Vänd din nu halva omelett över riset, försök täcka så gott det går. Ta en vass kniv och skär tvärs över omeletten men inte helt igenom så att den räcker över riset. Det här är det trixiga! Jag brukar ta en sked och mosa till det så att det blir hyfsat iaf.

Gör om omelettproceduren så att alla får varsin tallrik (man kan säkert göra en bamsestor och dela på om man vill oxå!)

Häll stuvning på sidorna och över "midjan" av ris/omelettpaketet. För den som är vän av majonnäs är det läge att hälla majonnäs i tunna strålar över också. Ät tillsammans med en råkostsallad.

♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪♪
Andra varianter:

Familjerestaurang-varianten:
riset blandas med ketchup, stekta kyklingbitar och ärtor. Såsen man häller ovanpå är en brun sås (demi-glace sås) som har bismak av ättika, lök och bränt socker.

Enklaste varianten (jag skulle vilja kalla det lågstadievarianten):
Vanligt ris, utan krusiduller i mitten, ketchup över.

En gång fick jag en smaklig tomatsås med mozarella i ovanpå. Det var jättegott. Det är heller inte fel att ha svamp i stuvningen gärna shimeji. Men jag antar att färska champisar skulle kunna duga också (^_~)


Frågor? Hittat på något jättegott eller smarta tips? Jag blir jätteglad för en rad i kommentarsfältet (*^0^*)/

Oyakodon ☆ mamman-och-barnet-gryta

När jag läser tiltelraden undrar jag för mig själv om det är någon mer som kommer att få någon makaber kristen anspeling i huvudet.

För det är det här har ju inte alls med mänskliga mammor och barn att göra utan kyckling och ägg (!).

Idag lagade jag nämligen japansk husmanskost med svenska ingredienser och det gick himla bra så jag tänkte dela med mig lite.
Elin, det här är en av rätterna man kan få när man äter köttslafs.

Oyako-donburi (4 pers)

Du behöver:

Grötris (3-4dl okokt)
3 (tinade) kycklingfiléer
1-2 lökar
1/2 dl Rom eller mirin
1/2 tärning hönsbuljong
(japansk) soya (kikkoman är min favorit)
ca 2 cm färsk ingefära (om du inte är jättevek)
3-4 ägg

Börja med att skölja riset i kallvatten under kranen. Jag brukar måtta upp riset i en sil som jag sedan sätter i kastrullen jag tänker koka riset i och sedan fylla på med vatten och tvätta. Krama riset mot handflatan med fingrarna och byt vatten minst 3 gånger. Detta gör att riset inte blir grötigt och vidrigt utan ganska likt "riktigt" japanskt ris!
Koka riset med dubbelt så mycket vatten som ris (1 dl ris=2dl vatten). Koka upp snabbt under lock och vrid ner till väldigt låg värme efter att det preicis blivit som att det skulle koka över. Låt koka, fortfarande under lock i 15 minuter. Lyft sedan av grytan från spisen och rör försiktigt om i riset med en trä- eller plastslev. Sätt på locket igen och låt stå i 10 minuter (det här är teh way att koka ris utan riskokare mina vänner, det blir alltid supergott!)

Strimla löken i ganska stora bitar (du vill helst kunna greppa dem med pinnarna sen, right!) och sedan kycklingen efter samma princip. Stek upp i en panna med höga kanter. När köttet börjar bli lite lagom brynt ut i kanterna häller du över rom/mirin, lite vatten, en halv buljongtärning, soya efter behag samt river ned 2-3 cm färsk ingefära eller efter behag. Låt koka 5-6 minuter (det skall inte komma rosa köttsaft från kycklingen). Knäck äggen i en skål och rör ihop dem. Häll äggsmeten över kycklingen (rör inte om!) och täck över pannan med ett lock (jag använde en enorm skärbräda av trä i brist på bättre). Låt koka tills ägget har stelnat ( i Japan kan man få den här rätten med nästan rått ägg vilket jag tycker är sjukt gott men svenska ägg har en lite strävare smak så jag kokade på rätt noga den här gången).

Måtta upp ris i medelstora till stora skålar och pytsa sedan på med kött och äggblandningen.

Avnjut med lite pickles och/eller kanske en råkostsallad.

Eftersom det faktiskt skulle föreställa söndagmiddag idag gjorde jag också miso-soppa, avokado och löksallad, plätt-omeletter med torsk-rom (ehh egentligen bara vanlig kaviar, fast orökt) samt paprika, små torkade räkor och majonnäs på toppen och en liten sallad med umeboshi, gurka och sesamfrön.

Vill man riktigt få det rätta japanska stuket på sin måltid delar man upp allting på små tallrikar innan alla har satt sig till bords och äter så klart med pinnar!

Måltidsdryck, tja, för den som gillar öl är det säkert gott. Jag var oortodox och drack mammas goda hallon och vinbärssaft istället (o^U^o)