Saker som jag älskar med Japan

Alltså jag är väl vad man skulle kunna beteckna som en kritisk japanofil vid det här laget. Det nyförälskade rosenskimret har lagt sig och Japan och jag är kanske inte alltid helt loveydovey med varandra men här goes en lista över saker som gör mig berusad av glädje:

Tingeltangel
"löst bôs" på ren västgötska, "pynt" om man frågar min pappa, "dangly stuff" om man frågar min kära Satine/Alice. Girlanger, rosetter, mobilsmycken och allt annat smått pilligt ger mig välbehagsrysningar. Som pennor med små grejjer (gärna nån Hello Kitty) som hängen från clipen upptill.

Té-kultur
Att få dricka sitt lystmäte av japanskt, tjockt, grumligt och härligt beskt té gratis på så gott som vilket matställe som helst. (Det här téet konsumeras tydligen nästan helt och hållet i denna del av världen så det té som exporteras till mina gamla breddgrader smakar inte någonstans i närheten. Är man nyfiken/sugen kan det gå att föra över en hundralapp till mitt konto så skickar jag. Maila vid intresse så får vi se vad vi kan hitta på.)

Maten kommer på små tallrikar, inget slabb och inga oheliga hopslafsningar
Hmm de enda som riktigt förstår det här är nog min familj. Det handlar om att jag så länge jag kan minnas avskytt att få maten ihopgeggad. Mat som är sönderkokt eller hopmosad till en smörja där man inte kan identifiera ingredienserna har aldrig gått hem här. Men i Japan är maten alltid fin och fräsch (med undantag för curry och så men generellt ser man ändå det mesta).

Du får vara hur långsam och omständig du vill - det ni! Jag är en salig sölkorv av värsta mått.

Japanska mobiltelefoner
som alla har plats att hänga tingetangel på och kan skicka låååånga mail till både dator och andra mobiltelefoner. Mobilen är dessutom laddad med en massa bilder som man kan pimpa sitt meddelande med. Kan du motstå blinkande glitter, apor som håller sig för pannan, katter som jappebugar eller plutar slängkyssar, cyklar och bilar, fartmoln, dödskallar, pistoler, bajskorvar och klappande hjärtan för att bara nämna några av de saker som är nödvändiga för att förmedla vad man vill ha sagt ordentligt?

Kansaidialekt (関西弁 kansai-ben)
Världens varmaste, finaste, finurligaste dialekt. Eller så är jag inte så lite partisk men kansaidialekt är fränt. Kanske inte värsta Osaka-rotvälskan men de allra flesta sorter går hem hos mig. Kansai-ben har delad förstaplats med gotländska som favvedialekter i min bok. Sådetså.

Folk är i allmänhet snälla om än något avvaktande. Det finns en slags naivitet som jag uppskattar.

Årstider/säsonger
Allt från snax till maten i mitt närmaste suupa (supermarket) ändras med årstiderna. Jag gillar förändring och dessutom är det lättare att äta lokalproducerat när man stimuleras att äta säsongens mat.

Även om Japan är tätbefolkat så finns det ändå så mycket natur överallt. Även i den minsta lilla trädgård prunkar blommor och fruktträd med en livaktighet som inte ens mitten av en gödsekstack skulle kunna stimulera till hemma. (På vägen till min billigaste matvarubutik finns en trädgård på typ 1 kvm som har ett enormt granatäppelträd, det är helt sanslöst!!) Det är inte bara trädgårdar och allt annat liv som springer fram mellan stenar och under asfalt utan också bergen som ofta lurar någonstans i horisonten. De är gröna av bambu och annat tätvuxet. Ofta rullar dimma fram och tillbaka och om man bara kikar lite tänker man att en totoro ska susa fram över trädtopparna. Eller kanske kattbussen.

Det finns så mycket annat, mer djupgående som jag också skulle vilja lägga till men jag känner att det är svårt att få ihop ord just nu. Kanske kommer det senare.

Uppdaterar 20081027

Att karlar kan ha färgglada och/eller randiga strumpor. Karlar som sitter/kan sitta i skräddarställning. Karlar som inte drar sig för att sitta och rita samtidigt som de plaskar med fötterna i en fontän ♥
snapshot från mobilen, det här är min absoluta favoritbild på S. just nu.