Då lät det som jag satt fruktansvärt löst och dessutom inte dög någonting till. Tror iofs att det har varit en del kulturella förbistringar och allmän övergång från smekmånad till vanlig grå vardag, från båda sidor.
Jag blir arg och ledsen när de inte instruerar mig så att jag kan göra ett bra jobb och de hoppas och tror att jag ska börja med tankeläsning vilken dag som helst, typ, haha.
Men som det är sagt, den enes död blir den andres bröd. Läs bara, på måndagkvällen hörde en elev av sig och sa upp sin plats på skolan med omedelbar verkan, hon haed inte klarat ett test som hon behövde och tyckte det var onödigt att fortsätta. Den lärare som hade undervisat henne, en ny gubbe som pratade rysligt dålig engelska tog väldigt illa vid sig och sade upp sig, efter att ha arbetat kanske en vecka. Han var den som hade tagit över mina favoritelever och klasser, han var den som tagit över mina uppgifter eftersom jag "inte klarade av" dem. Sen var de andra två lärarna fina nog att prata skit om honom efteråt också. Jag fattar inte deras jävla system!! (ﾉ｡＞д＜)ﾉ och allvarligt jag vill nog inte fatta heller om det bara handlar om att smila för att sen snacka skit efteråt, näe fy.
Men utan gubben så hade de ingen annan att vända sig till och när jag äntligen fick lite undervisning så kunde jag ju börja göra mig nyttig. Jag vill ju lära mig att undervisa och jag gillar studenterna jättemycket, varenda en. Så nu får jag den träning som jag varit utlovad i väntan på att arbetstillståndet dimper ned, beräkingen är ca 4 veckor till.
Eftersom jag inte är anställd så blir det ju lite hipp som happ med allt möjligt är jag rädd men hyra, gas och el betalas av skolans rektor. Lön för jag inte men gott väl pengar som borde räcka till mat den kommande månaden. Min fickpeng överlämnades tillsammans med ett brev där det bland annat tackades för min entusiasm och hängivenhet. Det var ju väldigt fint att få höra. Men ni måste hålla med mig om att det står i väldigt skarp kontrast till början av veckan.
Kontentan av det hela torde vara att jag bör ta mig i akt tills det utlovade kontraktet för ett år är signerat och färdigt samt efter detta gå med i närmsta fackförening.
men ändåså, alltså det är svårt att dölja allt det svarta under ögonen, fan vad jobbigt det är att jobba. Men att få äta jordgubbar i februari är snuskigt gott iaf!'Kram alla som hört av sig, syrran, Moody, Joanna, Mini, mamma och pappa! Er uppmuntran värmer mer än varm choklad en vinterkväll ☆
Imorgon ska jag leka ledig dag och kanske åka till stora stan i Tokyo, wihooo. De säger att det bara tar 15 minuter med tåget (^^)v
Rabbu ando piiiiiisu
vi ses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar