Idag skulle jag åka in till Tokyo hade jag tänkt, skulle bara kolla en grej i Urawa men gick vilse och när jag kom rätt igen tänkte jag att jag lika gärna kunde fortsätta att ströva i Urawa. Intog lunch i en pytteliten park med en solvarm bänk och utsikt över ett nybyggt 23-våningarshus. Tror åtminstone att det var 23, det är jättesvårt att räkna faktiskt! Tyvärr hade jag inget vidare med batteri i kameran så det blev nästan inga bilder tagna.
Men oj vilken motion jag måste ha fått, haha.
Slutade hela turen med att gå till samma enorma varuhus som förra lediga dagen. Jag hade nämligen fått syn på en klocka som jag ville gå och klämma lite till på. Den här gången kollade jag dessutom priset vilket var lite dumsmart. Den var nämligen bara hälften så dyr som jag trott och nedsatt tillfälligt. Det var ju bara att hala fram plånkan. Ugh. Men jag behövde ju ett armbandsur då mitt förra envisas med att gå ca 10 minuter långsammare än vanliga klockor (så typiskt mig, smittade från mig till klockan eller nåt?? Jag blir nästan paranoid!). Nya klockan kostade 5000 yensar (299 SEK enl. dagens kurs) och är ett väldigt stilrent herrur med enorm urtavla.
När jag handlade på matbutiken (efter att ha gått hem och vilat en sväng samt ätit rullbandssushi med för mycket wasabi) pratade jag som vanligt med "min" kassörska. Antingen går jag omedvetet till samma kassa eller så är det bara ren slump men det är alltid samma unga tjej som pratar med mig. Förra gången berättade hon att hon åkte till Tyskland med en kompis över en vecka förra året. Det är så fint att få prata med någon helt utanför jobbet om så bara de få sekunderna när man lämnar över medlemskort samt byter pengar och får kvitto. Idag var det stressigt så jag fick sno mig men det var fint ändå. Hon vinkar till och med när jag åker upp för rulltrappan mot utgången. Jag blir så glad!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar