för att lämna landet så kom det en hel väska med böcker som ska
få bo hos mig istället. Jag började med Ursula K. Le Guins bok "The
Left Hand of Darkness". Den handlar om en kille som åker till en
befolkad planet för att representera rymdsamfundet där de flesta
andra planeter sammanstrålar för utbyte av forskning, idéer m.m. Han
är den första officiella utlänningen i en värld som är civiliserad
och utvecklad i mycket om än inte inom aerodynamik eller rymdteknik.
En annan stor skillnad mot alla andra kända världrar är att
människorna är okönade/tvekönade. De lever sina flesta dagar helt
okönade men med regelbundna avbrott går de in i en fertil period då
de kan anta endera könets attribut beroende på omgivningen (partner
etc). De kan alltså vara både pappor och mammor i olila
konstellationer. Boken är från 1969 och man kan ju tänka vilken del
den skulle kunna ha varit i debatten då men den är faktiskt väldigt
tänkvärd även nu.
Det enda jag stör mig på är alla hiddepå-ord som författaren
tjoffat in i boken. Hade det varit en serie om fem böcker hade jag
koncentrerat mig för att lära mig men när man vet att det bara är
några få timmars läsning kvar innan finito -njet! Kanske beror det
också på att jag har så mycket nya ord runt omkring mig i vardagen
att komma igåg ändå att jag inte vill blanda in dler heller. Total
lättja blev det.
Det finns flera drag i den här boken som slår an bekanta toner. Hur
människorna i det första landet huvudpersonen bor i inte kan skilja
på "r" och "l" kanske, eller deras förkärlek för det som är
långsamt och metodiskt. Eller var det känslan av att alltid vara kall
(okok bara vinterhalvåret men deras hus är fan undermåliga I tell
you ). Androgynitet som ibland leder till bilden av asexualitet...
Känslan av att vara helt alien, haha.
Jaa lustigt nog så kände jag samhörighet med Genly Ai, bokens
huvudperson.
Prova att läsa den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar