Fritid, shopping och mode i Japan

Jag fick några frågor här i bloggen, det är Kajsa som frågar.
"Vad gör du på fritiden och så? Har du nära till någon av de stora städerna? Och justja, shopping i Japan har alltid fått mig att tänka. Kan du handla liksom.. fullt vanliga kläder eller är allt extremt?"

Först och främst, tack för frågor! Var inte blyga men ge mig lite tid att svara go'vänner.

Här kommer några svar som jag har ruvat på en vecka nu. Jag tar mig friheten att spalta upp i en liten lista (^^)

1 .) Efter jobbet är jag ganska spak och cyklar hem till mig,(tar 5-15 minuter beroende på vilken skola jag har spenderat dagen) fixar middag (det får max ta 25 minuter att laga annars sätter jag mig typ på golvet och grinar, blodsockerkörare någon?) surfar på internet x timmar innan jag för det allra mesta hoppar i ett varmt bad och sedan drar vidare till min futon (japanska madrasser som man viker ihop och stoppar undan på dagen) runt 10-11. Shinji jobbar fram till ca 11 och brukar messa mig när han åker från jobbet. Sedan har vi en överenskommelse att om han lyckas väcka mig den första gången han försöker ringa när han kommit hem vid 12-1-tiden pratar vi en stund. Ibland går det inte för att jag är i fel ställe på sömncykeln, då säger jag konstiga saker men lustigt nog alltid på japanska, haha. S. har registrerat mitt mobilabonnemang i sitt namn så vi har familjerabatt och får prata gratis med varandra, m.a.o kan man somna med telefonen vid örat utan att oroa sig.

Med målsättningen (minst) en helg i månaden försöker vi se till att träffas (även om vi bor i samma Japan så bor han lite utanför Osaka, i Kansai medan jag bor mitt ute i Saitama-prefekturen i Kantô-området, det tar 1,5 +12 timmar med billigaste nattbussen och kanske 5 timmar inkl byten med düra, düra men ack så snabba shinkansen att åka. Skulle helt godtyckligt gissa att det är liknande som avståndet Stockholm - Malmö lr nåt). Det går sådär att hinna träffas. Jag har lite lediga dagar instoppade här och där men S. får inte ta ledigt om helgerna från sitt extraknäck som han kör just nu! Inte schysst.

2.) Men det är inte så långt till Tokyo för mig, det tar ca 1,5 timma med pendeltåg och kostar sådär en 40 spänn enkel tur. Det tycker jag är helt okej faktiskt! I Tokyo finns såklart allt vad gäller nöje, mode, shopping, mat och trevligt umgänge. Annars gillar jag Kawagoe, en liten pärla halvvägs till Tokyo (kommer definitivt att uppdatera om den lilla söta Kyotoaktiga staden som också har kul shopping). Skulle vilja utforska Saitama-citydelen som heter Ômiya mer men jag är livrädd för folk från mitt gamla jobb så det lär dröja innan jag vågar mig så nära (;_;)

3.) Shopping i Japan! Åh, spaltmeter skulle kunna skrivas utan att komma nära. Rekommenderar varmt Maria som skriver trevliga bloggen "From Tokyo With Love" på Pause.se för en massa knas blandat med märkesgrejjer och tips.

På din fråga om allt är extremt så får man väl säga ja och nej. Så klart finns det alldeles vanliga vardagliga kläder även här. T.ex UNIQLO säljer väldigt mycket basplagg för billig peng, Lowry's Farm (ursäkta att jag länkar till en sån crappigt upplagd sida, det bär emot!) är enligt mig lite roligare men ganska jappe-basic på nåt vis.

Men jag kanske är hemmablind, för vad som anses normalt och vanligt här vad gäller längd på kjolar och minishorts samt hur man kombinerar ihop detta med ryschpyschiga knästrumpor eller lårhöga stilettstövlar känns som om folk skulle komma fram och fråga vad en snabbis i bilen skulle kosta om det var i Sverige.

Men det finns ett väldigt förlåtande mode också. När jag först kom hit kallade jag det för "gravidkläder". Det är oftast en stor tältaktig klänning (gärna empirskärning), långärmad tröja under samt eventuellt en kofta utanpå och jeans under (oavsett årstid). Gärna med ett par ballerinaskor eller låga pumps med någon liten tillrättalagd rosett på sidan av skon. Allt i mjuka, tillrättalagda pasteller eller lätt murriga färger föredragsvis i nyanserna brunt/grått/tillrättalagd grågrön (som gör att hyn ser blekare ut vilket är ett skönhetsplus i den här delen av världen, mina likbleka ben har gått från att vara skämmigt vita och dolda för den anledningen till ett föremål för beundran, åtminstone färgmässigt). Gravidstilen är gullig på ett oförargligt sätt, en stil man enligt mig inte kan misslyckas med men samtidigt blir väldigt tråkig om man inte varvar med annat eller spetsar till det hela någonstans alls. (Här är en länk till "Nissen" som är Japans motsvarlighet till Ellos eller liknande, här kan man få en idé vad jag menar med "gravidstil" och visst är det postorderstil så det blir ju naturligtvis roligare med skor, väskor, smink och personlig stil till...men ändå, ni fattar nog vad jag menar)

En annan sak som känns extrem för en svensk är storlekarna. Jag som är 164 cm lång och brukar dra 36 upptill men kanske 38-40 nedtill med en kroppstyp som nog inte kan beskrivas som annat än rätt så kurvig, om man inte vill vara oartig. Här är jag lite för lång för det mesta, många av mina japanköpta tröjor är ofrivillig 3/4 ärm eller hålls ständigt uppkavlade, kjolar och klänningar slutar hiskeligt högt upp på låret, midjan hamnar lätt på fel ställe osv you name it. Men det är fortfarande inte omöjligt att hitta saker och jag är fortfarande inte Godzillalång jämfört med ALLA japaner, det finns många som är längre eller jämnlånga med mig, både killar och tjejer. Shinji t.ex han är 178 eller nåt. (Sen kan man ju tillägga att min rumpa är så mycket mer än vad som får plats i japanska kläder att det finns inte!! Vill man handla kläder i Japan och skippa gravidmodet måste man vara smärt om höfter och inte ha för mycket put någonstans). Här kommer en länk som har blandat och roligt streetmode från Tokyo (stylearena), tyvärr kan man inte länka till enskilda bilder eller sidor inom stylearena så jag hoppas att ni som är intresserade hoppar in och klickar runt själva. Den här sidan är i likhet med Facehunter en site där man har samlat på folk som är speciella och har en egen stil snarare än modeslavar. Men jag tycker att man får en fin känsla av vad folk kan ha på sig en helt vanlig dag på sta'n.

Vidare, om skor; jag drar en 38-39 i skor hemma men här i Japan får jag gå till största storleken (LL, dvs dubbel large) för att få tag på något som passar. Hittar man dock något så är det i regel billigare än i Sverige, mer säsongsbetonat och lekfullare (klicka här för en länk med ett par skor jag älskade till döds i Kyoto). Som med allt annat beror det så klart på var man letar men mitt intryck i det stora hela är ändå att det finns mer flugor här. Svenska skor håller ofta mer än en säsong och är därför dyrare och av mindre iögonväckande design känns det som.

Nu har jag bara skrivit om mode för tjejer i Japan, det finns en hel del att skriva om för män också. Storlekarna är förstås kanske lika jobbiga för våra icke-japanska medmän men en finlemmad kille inte längre än 175 cm skulle kunna hitta väldigt mycket roligt i Japan. Speciellt om man har lite dandyaktig eller någon udda stil. Åh, jag borde skriva något om detta... Jag återkommer!